ATT TRÖSTA SIG SJÄLV

Tröstar mig själv med detta idag! En riktigt god vattenmelon, lite chokladmousse och en ny inredningstidning!

Låter kanske lite sorgligt att behöva trösta sig själv, men jag mår verkligen riktigt dåligt just nu. Känner mig sådär förbannat ensam och bortglömd.. Känns som att alla ens vänner har försvunnit sen jag blev gravid, man blir inte medbjuden på någonting, ingen som hör av sig sådär spontant bara för att prata lite.. Ja, nej.. Jag vet inte. Känner mig bara så fruktansvärt ledsen just nu. 

Jag vet inte vem jag ska prata med längre heller, för det känns som att man bara gnäller! Helt ärligt, jag har mått skit över att vi ska åka ner till Göteborg och bli borta så länge, men just nu börjar jag faktiskt se fram emot det istället. Att få komma ifrån allt och inte bry mig om någon annan än mig själv, Petter och kommande bebis!!


FÅR MAN VARA BESVIKEN?!

Usch vad jag känner mig besviken just nu.. Idag ringde dom från Göteborg (oerhört glad över det dock) för att gå igenom lite hur allting kommer att ske när det är dags. Känns jättebra att ha fått lite datum när vi ska vara där och så, men i telefon säger hon "hotellet är bokat fram till den 9 augusti, vi vill ju helst att förlossningen får starta av sig själv så blir det senare så kommer hotellet bara bli förlängt". Anledning till att detta gör mig så ledsen är att i Västerås har dom hela tiden sagt att vi kommer bli igångsatta, vilket har känt som en liten trygghet. Nu har vi ingen aning om när bebis bestämmer sig för att komma så vi har heller ingen aning om hur länge vi kommer att bli borta.. Det känns så fruktansvärt tufft alltså.


Det längsta jag har varit utan Texas är en vecka, när jag varit utomlands.. Nu kommer jag inte få pussar, få gosa, få sova med mitt lilla hjärta på i alla fall 4-7 veckor. Alltså jag bryter ihop.. Jag vill inte det här längre!!



DIY - tillfällig lösning

Ibland måste man bara älska sina djur, i detta fall vår ena katt. Nu är det här inte någonting hon gjort nyligen utan för några månader sen.. Men ändå! Det rummet som ska bli barnrum var vårat gästrum tidigare. Där målade vi väggarna vita för all enkelhet helt enkelt, någonting Nami tydligen inte gillade.. För en dag hör jag hur hon röjer runt därinne och jag går dit och kikar.. I ena hörnet har hon rivit sönder tapeten!! 


Sen dess har jag funderat på att vi skulle tapetsera om där inne inför bebisen, men med mina krämpor så har jag inte haft någon som helst ork till att ta tag i det. Samtidigt vill man ju inte ha ett hål i tapeten. Så jag har funderat fram och tillbaka på hur jag ska lösa detta. För några veckor sen kom jag på vad jag skulle göra och när Mikaela var här så tog vi tag i det. Jag hade nämligen beställt hem väggdekor som vi klippte till moln för att sätta på väggen. Dock blev det inte särskilt bra då det såg ut som att vi försökt oss på någon form av kamouflage fläckar, haha!

Så ja, idag tog jag tag i detta projekt på nytt och jag måste ändå säga att jag är helt okej nöjd. Helst av allt skulle jag vilka göra om hela rummet, men nu kan man i alla fall leva med det ett tag fram över!


Bakom det största molnet är det alltså ingen tapet kvar! Så med lite fantasi kan man lösa det mesta för en billig peng. Tror all väggdekor gick på 250kr. Så jag är nöjd!




Ida Norrman, 25-årig tjej som är bosatt i lilla Surahammar tillsammans med min man Petter, vår son Ludwig som är född den 3 augusti 2017 och våra tre djur.

Just nu är jag mammaledig och är hemma med vår son, annars arbetar jag som barnskötare på en förskola här i Surahammar. Förutom att ta hand om lilleman så pysslar jag mycket i hemmet då inredning är ett stort intresse, vilket ni kommer att få ta del av här!

Jag skriver mest om det som faller sig in just för stunden, allt från en helt vanlig vardag till renoveringen av vårat hus som vi flyttade till i April 2016. Jag delar även med mig av en del personliga tankar, mycket kring vikthets och hur det är att faktiskt leva som överviktig. Självklart så kommer ni även att få läsa mycket om bebislivet och allt vad det innebär. Förhoppningsvis kommer det att finnas någonting att läsa om för alla. Välkomna!

RSS 2.0