Här var det ett tag sen jag skrev, men det har liksom sina förklaringar.

Sen vi kom hem från Göteborg så har vi verkligen varit i vår lilla bebisbubbla. Vi har jobbat på att lära känna vår son, lära oss hur han fungerar! Det kanske låter lite konstigt, men vi har ju inte haft chansen att vara hans föräldrar till 100% när han låg inne. Så därför har bloggen varit väldigt åsidosatt faktiskt. Men ska ändå försöka ta mig tiden sådär ibland att uppdatera här.

 

Så, hur känns allting nu då? Nu när vi faktiskt påriktigt kan säga att vi har landat i att vi har barn.. Vilket vi faktiskt har, vi har haft barn i över sex veckor nu!!

Det känns HELT JÄVLA UNDERBART. Att vara mamma är verkligen det bästa som finns. Varje dag är olik den andra, även om man kanske inte gör så mycket. Ludwig är världens bästa och snällaste bebis. Han är för det mesta glad, nyfiken och ska bara vara med. Han börjar upptäcka mer och mer grejer typ som att man kan dra lite i mammas näsa, att man har händer, att lampor är fina.. Det är kul att följa den utveckligen!

 

Allt känns bara sådär jättemysigt och kul. Sen har vi varit fruktansvärt bortskämda också, i och med att han föddes med ett allvarligt hjärtfel så får både jag och Petter vara hemma tillsammans till den tredje november, vilket faktiskt alla nyblivna föräldrar borde få vara. Det ger inte bara mig en chans att få lära känna vår son, utan även Petter! Samtidigt som vi kan hjälpas åt att lösa av varandra, vilket gör att man hinner med allt runt omkring också. Nej, det är verkligen bara helt perfekt allt. Kommer dock kännas extra läskigt sen när Petter väl börjar jobba och jag ska fixa allting själv.. Men, det är ju så alla andra får göra väldigt fort så det borde ju jag fixa då med. Så ja, det är väl lite så livet ser ut just nu, i vår lilla bebisbubbla!