ATT HA EN KONSTANT ORO

Vi är ju som sagt tillbaka till att vara helt ovetandes igen och detta gör att jag känner en så enorm oro hela tiden..
Jag är så fruktansvärt orolig över att läkarna inte vet vad dom ska göra. Jag får väldigt ofta tankar, fruktansvärt hemska tankar om att vi kommer att förlora vårt älskade barn. Jag har drömmar om nätterna som gör att jag sover väldigt dåligt vissa nätter..

När jag är med Ludwig på dagarna så har jag ett lyckorus i kroppen varje sekund, jag tänker inte på hans hjärtproblem och jag är bara världens lyckligaste mamma. När han sover, då kommer alla tankar och tårarna rinner för ofta & för mycket. Allt jag tänker på är hur dom ska göra, vad dom ska göra, om dom ens kan göra något.. Kommer han att överleva? 

Jag HATAR dessa tankar, varje gång jag märker att tankarna börjar rulla så gör jag verkligen allt för att stänga av, för att lura hjärnan att tänka på annat. Dock är det inte så lätt alla gånger för jag är verkligen livrädd för vad vi inte vet.. Jag hatar att detta var tvunget att hända oss. Jag hatar att vara rädd för att överleva vår son! 


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:



Ida Norrman, 28 år

Fru till Petter & mamma till Ludwig, Lea & Liw.
FAMILJELIV . INREDNING . RENOVERING . BARNKLÄDER . PERSONLIGA TANKAR . MAT/BAKNING . LUDWIGS HJÄRTFEL .

Välkomna!
RSS 2.0