FÖR MYCKET KÄNSLOR

I fredags fick vi äntligen kallelsen ner till Göteborg. Det där brevet som man bara väntar på och som sen ger en så otrolig klump i magen. Men nu har vi i alla fall ett datum för när Ludwig ska vara där. Ludwig kollade igenom broschyrerna och frågade
vad det var för något, jag berättade för honom och försökte förklara så bra jag kunde vad det handlade om.. De senaste dagarna har han frågat så mycket.
Jag har nu en ännu större klump i magen, Ludwig säger hela tiden att han inte vill åka dit, det är otäckt hos doktorn. Han vill inte att dom ska kolla hans hjärta.. Jag går sönder!! Det är inte så lätt att förklara för en rädd treåring att dom måste, men jag försöker förklara och han tar mina förklaringar. Sen kommer det igen, han vill inte för det är så otäckt.
Inget barn ska behöva gå och vara rädd. Behöva få ångest, (ja, jag upplever att detta ger Ludwig ångest). Men detta är vårt liv, vår vardag och det är bara att ta det för vad det är.
Den 1 september ska vi vara på sjukhuset, denna gång är det bara undersökningar som ska göras som jag förstår det. Men är så nervös, jag vill inte heller åka dit, jag tycker också det är otäckt. Jävla, jävla skit!